Trädgårdsarkeologisk undersökning vid von Echstedtska gårdens trädgård, Kila socken, Värmland, anlagd av assessorn Bengt von Echstedt (1723-1794). Bland annat undersöktes gårdsplanen och den murkantade terrassen direkt norr om herrgårdsbyggnaden.
Rapport (Pdf)
Trädgårdsarkeologisk dokumentation 2012-2013 vid bruksherrgården Eidsvoll Verk, Akershus fylke, med anledning av renoveringen av parken kring Eidsvollsbyggningen inför Grunnlovsjubileet i Norge 2014.
Rapport (Pdf) lägre upplösning (Pdf)
Bilagor: 1 (kritpipor), 2 (osteologi/fisk), 3 (dendrokronologi), 4 (översiktsplan)
Tvärvetenskaplig undersökning av trädgårdar och dammar vid Tomarps kungsgård, Skåne, från 1600-talet genom bl.a. kartering med georadar, arkivstudier & växtinventering.
Rapport (Pdf)
Hösten 2010/våren 2011 gjordes en kartering med georadar väster om herrgården Rosenlund, Jönköping, för att söka spåren efter ett torp. Mer oväntat hittades också välbevarade lämningar efter herrgårdens trädgård med parterr, gångar, damm etc.
Rapport (Pdf)
Oväntat karterad med georadar... (artikel, Populär arkeologi, 1/2013, Pdf)
ArchaeoGarden Rapport 2010:1 & Rapport 2011:2
Trädgårdsarkeologisk utgrävning av bl.a. gångar, kanter, odlingsbäddar, dräneringssystem, terrassering, en fruktträdgård och en vattenomgärdad ö i trädgården vid herrgården Fossesholm i Vestfossen, Øvre Eiker kommune, Buskerud fylke, sannolikt anlagd under 1700-talets andra hälft.
Trädgårdsarkeologisk utgrävning av gångsystemet samt sökande efter en försvunnen gång i Krusenstiernska gårdens 1800-talsträdgård, Gamla staden, Kalmar, med anledning av ett pågående långsiktigt restaureringsarbete.
Rapport (Pdf)
Undersökning av välbevarade lämningar efter gången kring 1600-talsträdgården vid Krapperups slott, Skåne, med anledning av att rekonstruktion. I ett schakt dokumenterades även en järnframställningsugn från förromersk järnålder (300-200 f.Kr.).
Rapport (Pdf) Bilaga 1-2 (Pdf) Bilaga 3-6i (Pdf)
Trädgårdsarkeologisk undersökning i den engelska parken anlagd i början av 1800-talet vid Katrinetorp landeri, Malmö. Vid utgrävningen dokumenterades en dammiljö med bl.a. lusthusgrund, konstgjord kulle, stentrappa och spegeldamm.
Rapport (Pdf)
Anna Andréasson (Sjögren), Malmö Kulturmiljö Rapport 2008:020
Boel Nordgren & Anna Andréasson (Sjögren) (2015)
Ulla Molins trädgård i Höganäs, anlagd av trädgårdspionjären journalisten och folkbildaren Ulla Molin (1909-1997), byggnadsförminnesförklarades 2010, och är till såväl form som växtinnehåll ett intressant exempel på hennes trädgårdskonst.
Inventering, vård- och skötselplan 2008 (Pdf) lägre upplösning (Pdf)
Uppdaterad vård- och skötselplan 2015 (Pdf)
Kvarndala Kulturhistoriska Förening & ArchaeoGarden (2014 & 2013)
Om restaureringen av 1930/40-talsträdgården vid småbruket Kvarndala i Skåne. 'Då som nu' visar hur man med frivilliga krafter och begränsad budget kan restuarera en trädgård och bruka den för att förmedla kunskap om odling och historia. Den nominerades till priset Årets trädgårdsbok 2015. 'Odla och äta' handlar om hur man tog hand om det man odlat.
Säljs på Kvarndala och via bokhandeln
På många platser finns idag kvarstående växter från olika tider som sedan länge försvunnit ur handeln och är intressanta att bevara. Skriftens handledningsdel berättar om hur man på enkla sätt kan anpassa skötseln av platser så att kulturreliktväxter kan att leva vidare.
på svenska (Pdf)
på danska (Pdf)
Utredning och dokumentation av spår efter park och trädgårdar vid Klaghsmans station. Stationsparken i Klagshamn söder om Malmö är en lummig grön kulturmiljö med komplex historia. Miljön betraktas som en resurs i vidareutvecklingen av området.
Rapport (Pdf)
Kulturmiljöutredning, före detta Malmö Östra sjukhus (1935-1995). Då sjukhuset uppfördes lades stor vikt vid miljön och trädgårdsskötsel ingick som en del i terapin. I samband med områdets omvandling är den gröna kulturmiljön en resurs värd att ta vara på.
Rapport (Pdf) lägre upplösning (Pdf)
Dokumentation av växter och fysiska spår i Kvarndala gårds trädgård samt förslag till vård- och skötselplan som första steg i ett långsiktigt projekt med syfte att renovera och förvalta Kvarndalas trädgård (se vidare Då som nu ovan).
Inventering, vård och skötselplan Rapport (Pdf)
Restaureringen av Kvarndalas trädgård: första året: Rapport (Pdf)
Fanns det trädgårdar kring den äldre stenkyrkan, nämnd i Knut den heliges gåvobrev 1085, och den nya domkyrkan i Lund 1123? Arkeologiska belägg saknas, men genom att studera källor som S:t Gallenplanen (820-tal) och vattensystemsplanen från Canterbury (1160-tal) går det att formulera hypoteser som kan underlätta sökandet efter arkeologiska spår.
Hämta artikeln som Pdf här
Kapitlet Medeltidens trädgårdsodling (s. 53-99) sammanfattar dagens kunskap om trädgårdarnas utformning och bruk i Sverige under medeltiden (ca. 1050-ca. 1525).
Perioden 1800 till 1950 är särskilt intressant för den som vill förstå hur den gröna kulturmiljö vi har omkring oss idag vuxit fram. Boken togs fram som kunskapsunderlag för de många frivilliga inventerararna inom Programmet för Odlad Mångfald.
Den tryckta boken är slut, men den finns som Pdf här
Centrum för Biologisk Mångfalds skriftserie nr 58.
Rapporten presenterar sortimentet av prydnadsträd och prydnadsbuskar i priskuranter från Experimentalfältet i Stockholm och Vassbo trädskola i Dalarna, Hela det systematiserade och analyserade grundmaterialet redovisas, liksom tolkningarna av äldre namnbruk.
Hämta (Pdf)
Boken ger historisk bakgrund till odlingen av prydnadsträd och buskar i Sverige, variationer i färg, form och växtsätt, samt tips kring skötsel, förökning och bevarande. I en katalogdel presenteras handelssortimentet av prydnadsbuskar och klättrande buskar 1800-1950.
Vad vet vi om medeltidens trädgårdar? Tanken att trädgårdskulturen kom till Norden med "munkarna" är djupt förankrad men blir idag allt mer ifrågasatt. Fanns det inga trädgårdar före munkarna? Var munkarna verkligen de enda som bedrev avancerad trädgårdsodling? Ny forskning gör att vår bild av äldre tiders trädgårdar blir allt tydligare.
Läs skriften här, artikel s. 65-72
Hämta artikeln som Pdf
Vid utgrävningarna i Hyllie undersöktes bl.a. en gård från äldre romersk järnålder med en inhägnad strax intill på ca. 700 kvm. Kan detta vara spåren efter en trädgård? Analysen av förkolnade makrofossil från gården visade särskilt rik förekomst av oljedådra och lin.
Hämta artikel (Pdf)
Sökandet efter ett nytt sortiment av gatuträd för innerstadsmiljöer satte fart på 1980-talet och 1990-talet, då almsjukan orsakat stora hål i städernas grönska och följdes av nya sjukdomar på ask, lind och hästkastanj. De nya trädsorterna väcker uppmärksamhet och upplevs som exotiska. Men hur nya är de egentligen?
Läs här, artikel s. 94-105
Ädellövskog producerar värdefullt virke, skapar livsmiljöer för tusentals växter och djur och bidrar till ett vackert landskap som inbjuder till friluftsliv. Handboken riktar sig till dem som sköter skogar med flera mål: både ett lönsamt skogsbruk och förstärkning av andra värden: kulturhistoriska och sociala såväl som biologiska.
Stad & Land 84. Movium, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp 2012
På kyrkogårdar runt om i landet finns stengravvårdar som speglar en historia som sträcker sig över nästan tusen år, även om spåren efter de sista 150 åren är tydligast. Boken diskuterar gravstenarnas historia från äldsta tid till nutid. Syfte att vara till hjälp vid kyrkogårdsinventering, för släktforskare och för andra intresserade.
Boken säljs via Movium bokhandel
Rosengren, J. & Striner, U.Kira förlag, Malmö, 2013
Boken finns i bokhandeln
Den 26 maj 2012 invigdes Skånes lapidarium i Sibbhult, Östra Göinge. Lapidarium betyder stensamling/stenmuseum och syftet med friluftsutställningen är att visa hur gravstenarna sett ut i Skåne från ca. år 1800 till nutid. Lapidariet ritades av landskapsarkitekt Mona Wembling. Stenurvalet gjordes av Ann-Britt Svensson (Movium) och Anna Andréasson Sjögren (ArchaeoGarden).
informationsblad - mer om stenarna i Skånes lapidarium och var de kommer ifrån (Pdf).
Skånsk gravstenskronologi (Pdf)
Artikel: Historia i sten – Historisk arkeologi bland skånska gravstenar (Pdf)
Artikel: Sibbhult – ett nav i stenhjulet (STEN/juni 2013)